Min astrakan...

Allt är stilla, allt är bra  
Du blev buren över ett hav
i modersvärme på din tusenmilsfärd
Gränslös trygghet fick du ha
tills du plötsligt kastades ut
I denna farliga, främmande värld

En gång ska du fråga din mor
hur det var, hur det blev att jag for
Finns den kvar den platsen nu
som var mitt hem, frågar du
All den tid, som mitt hjärta kan slå
finns den kvar, ska för alltid bestå
Bortom denna Nya Värld
som såg dej födas, min vän
Där mognar äpplena än
Bortom en vid ocean
där står min astrakan...


(Ur Kristina från Duvemåla av Björn och Benny)

I helgen har vi haft besök från Småland. Min bror med familj har varit och hälsat på Tyra. De hade med sig detta fina äppelträd i present. Det är en astrakan, som ni säkert förstod, och den planterade vi (Johan) idag. Inte för att det är en ocean mellan Blomstermåla och Linköping men ibland kan 20 mil kännas längre än vad det är om saknaden blir stor. 

Idag är också en mycket speciell dag. För ett år sedan idag såg det ut så här när vi lovade att älska varandra i nöd och lust:

Fotograf: Lennart Lundqvist, Pålsboda

Tänk att nu sitter vi här ett år senare på bomullsbröllopsdagen i vårt lilla hus med vår lilla dotter och så lilla vovven förstås men hon bodde ju hos oss redan innan :) Det är kärlek!

Lycka!

Dagens...

Förmiddagen spenderades med en promenad och lite kaffe i solen. Riktigt härligt väder just då och jag bara njöt av omgivningen och kände hur bra jag trivs här på landet. Åkrarna är gröna och rapsen har blommat, riktigt fint! Och ändå är det inte så långt till Linköpings centrum ifall man skulle vilja åka och shoppa. :)

Sedan åkte vi på lite utflykt till Brunneby musteri och Tyra fick gå på restaurang för första gången. Nu sov hon sig igenom hela besöket men skönt var väl det ;) Jag och Johan fick i alla fall njuta av varsin god hamburgare och Brunnebys egen enbärsdricka. Det blev självklart ett besök i gårdsbutiken också och lite saft, marmelad och kolsyrad dricka fick följa med hem. Johan och jag hade ju tänkt att gå ut och äta på restaurang den där fredagen för 1 ½ vecka sedan, men det blev ju inte riktigt så som vi alla vet. Det var ju en liten fröken som ville titta ut.

Dagens outfit! Mamma Jennys gamla trasa ;P

Lilla sötnosen

Här sitter jag i soffan med lilla Tyra sovandes på en kudde mellan mig och datorn. Min älskade unge har lite sömn att ta igen. Halv sex i morse vaknade hon och var sedan vaken i stort sett hela tiden fram till halv två. Hon slumrade till under amningen men max tio minuter i taget sen slog hon upp sina blå (som för övrigt börjar mörkna nu). Hon har varit körig i magen hela förmiddagen och väldigt gasig så det var antagligen därför hon inte kunde komma till ro. Hon har dock inte skrikit alls utan mest stånkat och stönat. Jag har tyckt jättesynd om henne när hon inte kunnat somna och lite synd om mig själv också eftersom tuttarna knappt fick vila under de timmarna. Nu verkar det dock som om magen lugnat ner sig och hon har sovit gott mellan de senaste matstunderna.

Något annat som hände idag var att navelskrumpen lossnade. Den låg i blöjan när vi bytte i morse. Jag vet inte riktigt hur det ska se ut när den har lossnat men jag tror det är okej, det blöder inte i alla fall. Den ska i alla fall sparas :)

Idag tog jag också min första långpromenad sedan förlossningen. Vi gick inte så fort men vi var ute i en timme i alla fall. Jag fick dock lite ont i ryggen när vi nästan var hemma och nu känns det faktiskt som om jag fått lite träningsvärk i magen. Men det är ju bra! Jag har på denna veckan gått ner ca sju kilo sedan förlossningen. Hehe, sex av dem försvann till dagen efter.

Vi har också fyllt i papperna som ska skickas till skatteverket så så snart vi har skickat in dem kommer hon få sitt namn och inte bara vara baby Östensson i folkbokföringen. Namnen vi valt är Tyra Ewa Elisabet. Ewa efter Johans mamma och Elisabet eftersom både jag och min mamma heter det i andranamn.

Jaja, det var väl min dag i det stora hela. Jag är inne i bebisbubblan just nu och har inte fått någonting annat gjort den här veckan mer än att bara spendera tid med mina hjärtan.

Trollungen Tyra! En liten förlossningsberättelse...

Jag behövde inte vänta så länge som jag trodde på lilla trollungen. I lördags den 7/5 bestämde hon sig för att titta ut! Det hela började dock redan på fredagen. Cirka klockan 7.15 steg jag upp ur sängen och trodde att jag kissade på mig! Eller, jag funderade faktiskt på om det var vattnet som hade gått eller om det var kiss, jag hade ju faktiskt läst att det faktiskt kunde hända att man kissade på sig lite i slutet av graviditeten när ungen låg och tryckte på. Det fortsatte dock att sippra vätska under förmiddagen och då började jag faktiskt tro att det var vattnet som hade gått. Jag kontaktade förlossningen och barnmorskan som svarade tyckte att det fanns nog inga tvivel om att det skulle vara något annat än vattnet (alltså man blir ju lite osäker när det liksom bara sipprar ut lite grann och inte kommer en massa på en gång). Jag fick i alla fall i uppgift att vänta hemma på att värkarna skulle sätta igång och om värkarbetet inte kommit igång innan 19.30 så skulle jag komma in för en kontroll.

Dagen gick och jag kände som lite mensvärk i ryggen men det kom inga sammandragningar eller mer läckande för den delen. Jag började luta mer åt att jag pinsamt nog faktiskt hade kissat på mig och att det inte var fostervatten som kommit. Men, sen kom Johan hem från jobbet och vi skulle bara äta lite innan vi faktiskt åkte iväg till förlossningen för koll och där och då när jag stod och lagade lite mat kom faktiskt en sammandragning (inte alls ond men ändå) klockan 18.15. 

Vi åkte in till förlossningen för att göra en kontroll. Jag fick ligga ner i en halvtimme kopplad till en apparat som mätte barnets hjärtljud och sammandragningar.  Barnmorskan kollade också om det var vattnet som gått och det var det. Vi fick helt enkelt åka hem igen och invänta starkare sammandragningar.

När vi kommit hem från kontrollen började sammandragningarna komma vid ca 21 med ungefär en 10 minuters mellanrum. De gjorde fortfarande inte speciellt ont utan det var först framåt 23 som de började tillta och komma med ca fem minuters mellanrum. Vid ettiden tilltog värkarna ytterligare och fortsatte därefter komma med ca tre minuters mellanrum. Vid halv tretiden kände jag att jag ville ha någon mer smärtlindring (läs lustgas) och vi bestämde oss för att åka in. En kontroll vid ca 03.45 visade att jag då hade öppnat mig fyra cm. Sedan gick öppningsskedet ganska fort och vid en kontroll ca 07.15 var jag öppen 10 cm men då hade jag fortfarande en kant kvar som skulle utplånas och barnets huvud hade inte kommit ner tillräckligt. Vid ca 8.40 var läget detsamma och jag orkade inte stå upp för att försöka få ner barnets huvud. Vi kom överens om att jag skulle få ryggbedövning (EDA) för att kunna komma upp ur sängen och röra på mig.

Vid niotiden lade de ryggbedövningen och jag fick ligga i sängen en timme innan jag fick komma upp och röra på mig. Jag kände fortfarande av sammandragningarna och hur de tryckte på men jag kunde nu hantera dem på ett helt annat sätt. Jag fick stå upp med stöd av ett gåbord och kunde andas mig igenom värkarna utan lustgas.

När klockan så blev 13.20 satte de in värkstimulerande dropp och jag fick äntligen börja krysta. Klockan 13.53 föddes sedan vårt efterlängtade lilla flicka. Hon föddes med navelsträngen tre varv runt halsen! Men som tur var kunde de lossa på den fort och sedan fick jag upp henne på min mage och Johan fick klippa av navelsträngen.

Vi hade under graviditeten pratat om namnet Tyra ifall det skulle bli en tjej och när hon låg där på min mage så kände både Johan och jag att det var helt rätt namn på den lilla tösen. Tyra Östensson vägde vid födseln 3050 gram och var 50 cm lång. Biffen var inte så biffig ;)

Vi blev sedan inlagda på special-bb eftersom jag hade haft en långvarig vattenavgång och där fick vi stanna i 48h innan vi fick åka hem. Tyvärr fanns det inga enkelrum lediga utan jag fick dela rum med en annan tjej och därför fick inte Johan sova över. Han fick dock vara hos oss hela dagarna, de hade inga speciella besökstider. På måndagen 9/5, efter godkända tester av läkaren och nytaget PKU-prov (som ska tas när barnet är minst 2 dygn gammalt), fick vi sedan äntligen åka hem.

Nu har vi då varit hemma några dagar och vi njuter av varandras sällskap. Leia och Tyra har fått hälsa på varandra och Leia är jätteförsiktig när hon sniffar på Tyra. Hon har blivit lite av en extramamma till Tyra och hon springer till Tyra så fort hon gnyr lite och skäller på oss när Tyra gråter. Hon ser helt enkelt till att vi tar hand om barnet ordentligt.

Detta blev ett långt inlägg som har tagit många dagar att få ihop. Jag vill också be om ursäkt om jag är lite dålig på att höra av mig men jag tror ni förstår att tankarna är på annat håll. Man behöver heller inte vara rädd att störa om man själv skulle vilja ringa eller så. Jag säger till om jag inte kan prata.

Kram till er alla och natti natti!

I väntan på trollet...

Idag v.39 (38+5)!

Ja, än har inget nytt hänt på bebisfronten. Lillen var i måndags ruckbar men inte helt fixerad och hjärtslagen låg på ca 136 slag/min. Imorgon är det en vecka kvar till beräknad födsel men jag tror minsann lille plutten kommer stanna kvar lite till. Jag har i alla fall bestämt att h*n inte får komma ut förrän det blir varmt väder igen :)

Sedan sist har jag firat lite påsk, solat och spatserat lite medan vädret tillät och sått lite frön i mitt grönsaksland. Jag hoppas hoppas de tar sig och inte dör helt nu när denna vecka varit så kall.

Inspektion av grönsakslandet.

Aj,aj tistlar under tassen!

Där borta bor vi...

Annars sitter jag mest i ena hörnet av soffan och handarbetar :p Varierar mellan att sy korsstygn, sticka och virka. Håller just nu på att virka små blommor av mina restgarner. Dessa har jag sedan tänkt sy ihop till något men jag har inte bestämt vad än. 

Tvättlappar av bomullsgarn

Virkad shoppingkasse (ska sy ett svart foder till har jag tänkt)

Får se vad det ska bli...

Haklapp :)

3 veckor kvar!

Idag är det 3 veckor kvar till beräknad födsel för vår lille plupp. Imorgon går jag in i v. 38! Egentligen kan ju pluppen komma när som :P Jag tänkte jag skulle visa er en bild från det ultraljud som vi gjorde i v. 33 (32+2). Vi var där för att kolla så att moderkakan hade flyttat på sig och inte låg i vägen för öppningen så att säga, och det hade den.

Ser ni vad som är vad? Annars klicka på lilla bilden :)

Påskfint

Började dagen med att rensa alla trädgårdsland eftersom jag tänkt plantera lite. Jag fick dock avbryta projektet efter rensningen eftersom jag inte orkade bära femtiolitersäckarna med ny planteringsjord. Johan får helt enkelt bära åt mig imorgon så jag kan fortsätta projekt trädgård :)

Jag har istället ägnat lite tid åt att påskpynta :)

Pyssel

Jaha, i fredags jobbade jag min sista dag på ett tag. Det känns ganska skönt att vara ledig nu fast jag vill göra lite mer än vad kroppen orkar med för tillfället. I måndags grävde jag lite i landen och städade (inte för att det syns men) och igår var jag med en kompis på stan och strosade runt. Idag har jag däremot fått ligga i soffan hela dagen med ont i ryggen och benen. Sedan har jag väntat på sotaren också som skulle komma någon gång mellan 12 och 15 men han ringde precis och sa att han skulle bli sen...

Pysslat har jag också hunnit med lite. Jag har äntligen stickat klart min bebisfilt som jag påbörjade någon gång i höstas. Målet var att den skulle bli färdig innan bebis kommer och det klarade jag av i alla fall. Jag har ju skrivit i presentationen att jag skulle skriva om mitt pyssel så det är väl på tiden att jag visar upp lite av det jag gjort.

Jag har även stickat några tvättlappar i bomullsgarn, en body och en bebismössa med tillhörande halsduk men de grejorna har jag inte tagit kort på. Just nu har jag börjat på en poncho till mig själv istället för jag var lite trött på att sticka bebissaker och sedan misstänker jag att jag kommer få en hel del från annat håll ;)

På tal om bebis så är det inte så många dagar kvar till beräknad födsel nu. I lördags gick jag in i v.37 så idag har jag alltså gått 36 fulla veckor och 4 dagar. Allting är inhandlat, sängen och vagnen är bäddade så bebis är välkommen närhelst den vill komma. Jag ska bara komma ihåg att packa en väska som vi kan ta med till bb och skriva en förlossningsplan också.

magen v. 36+1

Söndagsångest

Igår gick jag in i vecka 31 av graviditeten och det börjar kännas. Jag som inte haft så mycket gravidkrämpor känner nu hur de börjar smyga sig på. Jag får sammandragningar när anstränger mig för mycket, det gör ont lite varstans och fötterna har börjat svullna. Jag var dock iväg och köpte mig ett par nya skor som jag bara kan dra på med hjälp av skohorn så nu behöver jag inte böja mig ner i alla fall. Annars så rullar det på, den lille där inne bökar runt för fullt varje gång jag ska vila ;) 

6 veckor kvar av jobbande innan jag kommer gå hemma och pyssla. Denna veckan var lite stressande så jag hoppas kommande veckor blir lite lugnare. Annars vet jag inte om jag kommer orka med tanke på att jag kommer bli större och säkerligen få fler krämpor. Eller, jag orkar antagligen det är bara skönt att få gnälla lite ibland och jag gillar inte när det blir stress.

Desto roligare då att våren börjar komma. Idag visade Johan mig att det växer snödroppar i trädgården :) Han tog också ut trädgårdsstolarna och så satt vi en liten stund utomhus i vårsolen och drack kaffe. Härligt! 

Nä, nu är det snart dags för lite glass och film :)

 

Bildbomb!

Villa

 

Vovve

Mage

beordrad att uppdatera

Fick strikta order att uppdatera min blogg så det är bäst att jag lyder! Allt är bra med mig, lite rundare än sist bara ;) Graviditeten fortlöper som den ska. Jag är nu i vecka 30! Tiden går så fort, jag hinner knappt med tycker jag. Jag har nog inte riktigt fattat än att det ska komma ut en liten också om en sisådär 2 ½ månad. Förra veckan var jag hos barnmorskan. Bebisen hjärtslag ligger på ca 148 slag/min. En sån där graviditetsmyt säger ju att om bebisens hjärtslag ligger över 140 slag/min så blir det en flicka och under en pojke. Spännande att se om det stämmer.

Förra veckan spenderade jag och mamma också en hel dag på Ge-kås i Ullared så nu har jag inhandlat det mesta vi kommer behöva till bebis i början (tror jag i alla fall). Vagn har vi också köpt men inte i Ullared och säng ska vi få ta över den som mina brorsöner har haft.

Vagnen och en skymt av vår nya kökssoffa från myrorna.

Annars så pysslar vi på i huset. Vi är fortfarande på packa-upp-stadiet men vi tar lite i taget och hoppas på att bli klara innan bebis kommer. Man orkar inte så mycket på kvällarna när man jobbar hela dagarna och på helgerna behöver man ju vila upp sig inför kommande jobbarveckor ;P

uppdatering

Ja, det börjar bli dags för en sådan nu efter julledighet och flytt och hela fadderullan. Jag är inte så himlans bra på det här med bloggande men ni får ta det som det kommer och läsa om och när ni känner för det. Då och då kanske det dyker upp ett litet inlägg ;)

Jullovet är som sagt över och jag har nu jobbat i snart två veckor. Jag har fått heltid fram till sportlovet vilket betyder att jag är jättetrött efter jobbet fastän jag inte har ett så fysiskt ansträngande arbete. Fördelen är att jag trivs så himlans bra på mitt jobb :)

Den tredje januari skrev vi på de sista papperna och gjorde lite pengatransaktioner med hjälp av banken och fick därmed tillträde till vår lilla stuga ute på slätten. Vi har fortfarande en hel del kartonger att packa upp men vi börjar komma i ordning. Jag känner mig i alla fall redan som hemma och saknar inte lägenheten ett dugg trots att det är kallare, mörkare och längre till jobbet och affärer här.

Jag har inte varit så bra på att ta kort på huset men jag ska skärpa till mig och se till att ta några fina kort till helgen på både utsidan och insidan så ska ni få se mer.

Med graviditeten flyter allt på. I Lördags gick jag in i vecka 24.  I en applikation till min telefon går att läsa att barnet i magen nu kan höra och lära sig känna igen röster så det är bra om man pratar mycket med magen. Jag känner också en del sparkar om kvällarna och ibland också på dagtid. Men det är ingen fotbollsspelare där inne direkt.

Under julen frågade jag min yngsta brorson på 3 år vad barnet i magen skulle heta. Vad fick jag till svar? -Biffen! Man skulle ju kunna tro att han glömt bort det men så idag fick jag en uppdatering av hans mamma att han vid läggdags sagt att han skulle få en kusin som ska heta Biffen. Det som gör det hela ännu mer komiskt är att härom kvällen så kände jag en hel del sparkar (som också gick att känna på utsidan) och ropade då på Johan för att han skulle få känna. Johan la handen på magen och pratade lite och varje gång han   sade Biffen så kom det en liten spark :P Så jag antar att namnet verkligen är bestämt nu :S

Vem där? Biffen?